måndag 19 september 2011

Tacksamhet

Jag är vän med rutiner, jag är vän med hösten och jag är vän med vardagen. Därför var jag extra lycklig i morse när jag och mina tre barn klev ut strax efter tjugo i åtta i regnkläder med regnet smattrande från skyn. Regntunga moln och packade ryggsäckar. Visserligen en tom ryggsäck eftersom minsta lillebror vill ha ryggsäck för rycksäckens skull.

Glädjen höll sig kvar under dagen och såhär efter kvällsbestyr, falukorv i ugn och nattade barn är jag tacksam. Tacksam för livet, hösten och kärleken!

Bild:Privat!

söndag 18 september 2011

Landet, där lugnet bor...

Den här söndagen har varit fantastisk. En hel dag tillsammans, bara vi i familjen. Dagen började stilla med att en efter en vaknade. Jag passade på, eftersom jag var en utav dem första att vakna att baka tekakor. Det är väldigt enkelt och roligt. De är dessutom väldigt mättande.

Bild:Privat!

Efter en stadig frukost packade vi för dagen och åkte till landet. Där behövdes det förberedas och höstfixas. När vi väl kom dit blev svampskogen i fokus och det andra kom i skymundan men det innebär en andledning att snart åka dit igen. Vi kände oss rika på svamp och det blev tekaka med svamp till mellanmål. Gott!

lördag 17 september 2011

Kärlek

Bild:Privat!

Lillebror följer storebror. Kärleken lyser genom hans klara ögon. Storebror leder, väl medveten om sin följare. Stolt och med sin erfarenhet visar han lillebror små nya vägar i livet!

Behov

Vad är behov egentligen och vems behov är viktigast?

Idag pratar vi om självutveckling som aldrig förr, vi ska utvecklas, uppfylla den ena drömmen efter den andra som man haft och drömt om. Egna riktiga innerliga drömmar och mer trendiga drömmar som gäller just för stunden, för visst varierar det också? Visst ligger det trender i detta med drömmar också?

Jag undrar lite om vi också mitt allt det här blivit mer egoistiska generellt? Vi tänker och planerar för våra egna mål och drömmar. Omgivningen får inte riktigt plats, medmännskligheten och att finnas tillgänglig för varandra är inte lika självklar längre, man är alldeles för upptagen med att leva sitt egna liv med allt vad det innebär.Vi talar ofta om stress, det negativa med det, samhällets mer våldsamma utveckling men jag vågar påstå att detta också är lite läskigt. Att vi helt enkelt inte värdesätter att finnas för varandra lika mycket.

Samtal som är så enkla hinns inte med, att ringa och fråga varandra hur vi mår eller att bara skriva ett lite kort. För vem räcker inte upp en hand för att det är så roligt att få ett otippat kort eller en hälsning på posten. Den riktiga posten i brevlådan. Vi har anhöriga som är sjuka eller gamla och behöver hjälp runt om oss, istället för att helt självklart kliva av sitt eget rusande tåg och ägna några timmar åt att hjälpa någon annan männsika, som en självklarhet, måste vi hävda hur trångt det är i planeringen, att egentligen har vi inte tid och detta borde den eller den göra. Jag har faktiskt inte tid!

Jag blir lite rädd. Medmänsklighet och värderingar ändras. Jag vill så gärna att mina barn ska växa upp med en självklart känsla av att vilja hjälpa och finnas för andra, utan att för den delen missunna sig själv. Balansgången är svår och jag och pappan är viktiga förebilder där, vi måste försöka balansera och det är jättesvårt. Jag vet men min tanke med inlägget är ändå en liten uppmaning till oss allihop, att vi inte ska glöm bort oss själva men heller inte glömma bort dem runt omkring. Ta tiden till att ringa en vän eller en bror. Glöm inte att tala om allt bra du tycker om din nästa, tänk det inte bara -säg det. Jag ska i allafall försöka göra det, det lovar jag. Men påminn mig gärna. Ha en fin dag.

Pysseltips!

Bild:Privat!

Här kommer ett litet tips från mig, om man som jag gillar den lite romantiska stilen. Ett jätte enkelt sätt att piffa upp kryddhyllan. Jag tog bullformar med blomstermönster (finns i de flesta butiker) och klistrade klister ovanpå glasburkens lock (burkarna är från IKEA). Hällde kryddorna i burken som har tätslutande lock och skrev kryddans namn på vanlig vit tejp och tejpade på glasburken (lätt att ta bort och sätta en ny om innehållet blir något annat). Nu ska jag köpa ännu fler burkar och hälla över alla mina kryddor i sådana här burkar. Definitivt roligare än gamla tråkiga kryddburkar från Kockens eller liknande om du frågar mig. Visst ger dem en lantlig känsla.

tisdag 13 september 2011

Det är få saker

i livet som slår en riktig äppelkaka. Som den här. Den är gudomlig!! Och plättlätt. Servera vipsad grädde, glass eller vaniljsås till OM man vill.

Bild:Privat!

Äppelkaka

0,5 msk malen kanel
2 msk socker
1 dl mjölk
1 tsk bakpulver
3 dl vetemjöl
 2 st ägg
2 dl strösocker
100g smör
2 st äpplen

Sätt ugnen på 175°. Smörj och bröa en rund form, 24 cm i diameter. Skala äpplena. Kärna ur och skär dem i tunna klyftor. Rör smöret och sockret poröst. Tillsätt äggen och rör till en smidig smet. Blanda mjöl och bakpulver. Rör ner mjölken och mjölblandningen i smeten. Häll smeten i formen. Stick ner äppelklyftorna tätt i smeten. Strö över socker och kanel. Grädda i mitten av ugnen 60 - 75 minuter. Känn med en sticka att kakan är genomgräddad. Servera med vaniljsås eller glass.

Drömmen om ett skafferi

börjar slå in. Eftersom jag genast fick ge upp drömmen om ett stort skafferi att kliva in i, så har drömmen funnits men bara i tanken. På landet däremot finns ett underbart skafferi med trähyllor och fönster, men där bor vi bara stundvis på sommaren och därmed ekar det skafferiet tomt.


Bild:Privat!

I tanken har idéen vuxit att låta vardagsrummets vita vitrinskåp få flytta till köket och ge plats åt diverse torrvaror. Sagt och gjort. Igår efter att pappan entrade ytterdörren har mitt projekt fått leva ut. Och jag är riktigt nöjd, och det trots att jag egentligen inte är så förtjust i för uppstyrda arrengemang. Men ett skafferi i klass med det här. Det vill jag ha!

söndag 11 september 2011

faktiskt ett måste..

Bild:Lånad!

Jag bara måste måste måste rekomendera den här kokboken till er! Är man det minsta intresserad av ekologisk matlagning så kommer man fullkomligt att älska den här boken. Jag gör det. Jag är närapå förälskad i boken, dess bilder och gudomliga skrivelser om mat. Jag bläddrar i den med aktning. Den ger oss säsongsbaserad matlagning. Klimatsmart. Men boken är också personlig, vacker och färgglad. Om ni ska handla något, så är det denna mina vänner!

Vetgirighet

Bild:Privat!

och lekfullhet går oftast hand i hand. Personligen tycker jag dessutom många gånger att leksaker i plast med välkända reklamer för olika märken är överskattade. Inte för att mina barn är utan dem, inte alls. Men jag märker att andra saker ofta slår dessa plastiga bitar som strax är sönder. Det är verkligeheten, där fantasin sätter gränser. Att själv upptäcka och exprimentera. Som här, med glasburkar, vatten och färg. Vad händer när man blandar? Vilka nya färger får jag?

lördag 10 september 2011

Skördetid

Efter frukosten tog vi tag i trädgården nästan direkt. Fantastiskt väder och utan att ha pratat om det innan, kände vi båda att det var hög tid att ta hand om grödorna. Snart knakcar frosten på dörren. Vi skördade det som skördas kunde. Och det blev  inte mindre än rödbetor, squash, sallad, tomater och en  liten paprika. Nu fick paprika plantorna flytta in.

Efter det drog vi bort det som gjort sitt och fyllde med det ganska raskt en skottkärra som eskorterades till stora komposten i området. Vår lilla kompost är överfull och fungerar i nuläget ganska dåligt. Och i ärlighetens namn är det nog endast vårt egna fel. En kompost behöver kärlek den med. Skötas om och vändas. Nu står det där, välfylld men tämligen oälskad.

fredag 9 september 2011

Livet har sina goda stunder

Bild:Privat!

Du vet väl att ekologiska ägg är mycket mycket godare än andra ägg! Dessutom mår ekohöns mycket bättre!

Brödraskap

Bild:Privat!

Sommardagarna börjar dra sig mot sitt slut. Härliga lata sommarlediga dagar har bytts ut mot skola, aktiviteter och arbete. Två bröder med solblekt hår är åter tillbaka i vardagen.

Då är det så innerligt tacksamt när vi blir lediga sådär i veckan. När solen fortsätter att envist värma vår hud och ge de sista tomaterna just den där värmen de behöver. Sommarkänslan förlängs och sandalerna fungerar att använda ytterligare en dag.

onsdag 7 september 2011

För elva år sedan

gick min man ned på knä på en balkong på Gran canaria och friade till mig. Jag sa JA och en förlovningsring träddes på mitt vänstra ringfinger. Elva år sedan. Tänk! Ikväll får det bli någrot extra gott på tallrikarna. Dessutom har jag både lingon, äpplen och trattkantareller att ta hand om. Så köket, vi ses i eftermiddag!

Bild:Lånad!

måndag 5 september 2011

Mer squash

Bild:Lånad!

Eftersom trädgårdslandet fullkomligt svämmar över av squash behövde jag fler recept. Gissa min glädje när jag slog upp tidningen och fann ett helt uppslag. Idag testade vi soppan till middag, en höjdare för oss vuxna och en soppa väl värd att äta en lördagskväll med goda vänner. Grädda pannkakor till barnen! 

Vitlöksdoftande zucchinisoppa med brietoast

500g zucchini
1 purjolök, sköljd och skuren i bitar
5 vitlöksklyftor, hackade
1msk färsk hackad rosmarin
2 potatisar, skurna i små bitar
2msk smör
2msk olivolja
7dl hönsbuljong
2dl vitt vin
1 citron, saft + lite skal
2dl vispgrädde, lättvispad
2tsk rostad vitlök (finns i kryddhyllan)

Skala zucchinin slarvigt och skär i bitar. fräs purjo, zucchini, vitlök, rosmarin och potatis i smör och olivolja några minuter. Tillsätt buljon och vitt vin, låt koka sakta under lock i cirka 20 minuter. Mixa soppan och smaka av med salt, peppar och citronsaft. Fördela soppan i skålar, klicka i vispgrädde och strö över rostad vitlök och lite rispat citronskal. Dekorera med rosmarin. Bre smör på brödskivorna. Lägg två skivor brie på varje. Klicka över marmelad, strö över rosépeppar och lägg på en rosmarinkvist. grilla i ugnen i 225 grader tills osten börjar bubbla. Servera.

söndag 4 september 2011

NU

Ibland tycker jag livet sköljer över mig, sådär plötsligt och intensivt, nästan så att huvudet tar fart och snurrar. På riktigt! Känslan kommer när närheten till livet faller på mig. Inte när jag går på dyr restaurang eller åker i ett parisehjul.


Livet kommer till mig när jag vaknar av att ett bara blå tittar rakt in i mig när jag slår upp ögon och möts av ett leende bakom nappen. Livet kommer när min sexåring utbrister: -Vilken härlig familj vi är! Eller när åttaåringen klokt föklarat en utav livets svåra frågor för mig och gör att jag förstår. Precis sådär enkelt utifrån ett barns perspektiv.


Då glömmer jag arga mornar och sura miner. Jag glömmer det strävsamma och icke synkade. Jag upplever bara livet HÄR och NU. Leendena och kärleken. Jag tror det kallas mindfulness?!


Bild:Privat!

torsdag 1 september 2011

Livsval

Vi gör alla olika livsval i våra egna liv. Vi formas och förändras. Väljer  något och ändrar oss igen. Hittar värderingar längs vägen. Ibland känner jag att vi behöver förklara oss för varandra. Att vi många gånger bara ser till vårt eget val och också då bara förstår just det.

Några val jag gjort, det är att investera i mat och att välja att laga mycket mat. Från grunden. För min egen och mina barns skull. För mig är det viktigt att vi stoppar i oss bra saker. Att barnen lär och upplever glädjen i att laga maten tillsammans, att det kan vara minst lika trevligt som att äta den ihop. Och att äta gemensamt anser jag livsviktigt. Att odla från frö och se plantan förvandlas till grönsak genom barnens ögon.

Jag har också valt att ge mina barn mera kärlek än materiella saker. Att uppskatta begagnat och och att man faktiskt kan ge bort saker man använt innan I PRESENT! Jag har medvetet valt att inte låta barnen leka med låtsasvapen och andra vidriga slagsdon. Jag anser att jag inte vill stödja det och tycker vapen är vidrigt. Att det sedan väcker kreativiteten hos barnen som i sin tur låter träfåglar vara pangare och pinnar pilar. Det tycker jag är frihet. Hjältar finns i alla åldrar.

Men jag har också märkt att jag får förklara mig ibland. Att det ibland anses lite präktigt att baka och sylta i dagens snabba samhälle! Hur hinner du? Varför köper du inte färdigt? Vill du vara duktig? Nja... jag lägger min tid på det som enligt mig är roligt och viktigt. Jag väljer att investera i mina barn på MITT sätt. Varför ska vi förklara våra val för varandra. Varför ger vi varandra dåligt samvete. Kan vi inte bara kramas istället?

Rosengeranium


Bild:Privat!
 eller kanske Dr Vesterlund eller varför inte Drängstugefes?! Kärt barn har många namn, det kan vi konstatera. Här är mina! Jag bara älskar den, den gamla pelargonsorten tillhörande familjen doftpelargon. Nu har jag tre plantor. Jag gav bort en i present. De är mina hjärtebarn. Dessutom har jag inte betalat ett öre för dem utan fått dem som sticklingar. De skänker glädje och väldoft.

Bild:Privat!

Billig med GOD gryta!

Bild:Privat! (Brickan är ett lopposfynd! 5 kr!!)

Som småbarnsförälder är det tacksamt med mat som är både god och billig. Här är en jättegod gryta som jag hittat i den fina bloggen fembarnsmamman.se. Egentligen skulle kunna fungera som någon slags grund, den går ju faktiskt att krydda och proppa med ingredienser, om man nu vill!

Eftersom vår affär hade bra pris på högrev just nu så valde jag det köttet. Så skär köttet i lagom grytbitar, skär sedan morötter och rotselleri och lök + vitlök. Fräs allting i smör innan du flyttar över det i en gryta. Tillsätt vatten och låt småputtra hela dagen. Smaksätt efter behag med kryddor. Som skrivet: fembarnsmamman.se!

Bild:Privat!